Möte i partiet.

Frågor skall diskuteras. Planer skall smidas. Förberedelser skall göras inför årsmötet. Det är en hel del på gång i dessa dagar för en fritidspolitiker med kyrkoval och EU parlamentsval detta år.

En stor fråga kom upp nu under senvintern / våren, skall vi göra en större kommun och gå ihop med andra.

Frågan har varit på tapeten tidigare men aktualiserats igen av Simrishamns styrande. Tanken är att Simrishamn, Ystad och Tomelilla skulle slås ihop till en kommun. Sjöbo kommun har också blivit tillfrågat men avböjt i tidigt skede.

Frågan är inte så enkel som det kanske verkar. Dels så måste alla partier informeras om alla detaljer. Sedan skall medborgarna säga sitt.

Många är frågorna i kölvattnet också som exempel, Vad skall den nya kommunen heta ?

Vad skall kommunalhuset ligga?

Triviala frågor kanske men kan vara helt avgörande för att projektet skall gå i lås.

Jag har mitt förslag på namn klart redan ”Österlen kommun”. Men till dess att den frågan skall avgöras hinner det rinna många åar ut i havet.

Denna dag har varit intressant.

Som fritidspolitiker brukar vi få göra studiebesök på olika arbetsplatser. Kan vara stora industrier eller små enmansföretag.

I dag på eftermiddagen var vi på Skillinge emalj. Otroligt intressant. Man tänker inte på vilket oerhört arbete det är att göra en skylt av emalj och som räknas att hålla i ca 70 år utan underhåll.

Ett hantverk är det verkligen.

Emaljskyltar var vanliga förr, men nu finns det bara tre företag kvar i Sverige som gör dessa skyltar.

Ett av dom företagen har jag varit och besökt.

Hoppas de kan överleva. Hårda tider är det ju som bekant och speciellt för en produkt som emaljerade skyltar.

(Nej mina vänner ni är inte spärrade.)

Måste skriva ett inlägg om denna girighet som vissa i vårt samhälle har.

I dessa dagar kan man verkligen undra vad välutbildade företagsledare, fonddirektörer, kapitalförvaltare o s v har för moral i sina kroppar.

Nu pratas det om bonusar för dessa människor när vanligt folk får gå ner i lön, bli varslade, bli uppsagda, få lämna hus och hem och kanske alla pensionärer får lägre pensioner. Har dessa potentater ingen moral.

Trotts dessa dåliga tider så har de mage att ta emot bonusar trotts att det ser ut som det gör och de till råge på allt utför ett dåligt arbete.

Det är i dessa tider som sånt här belyses i media med kraft. Snälla media belys detta även i de goda tiderna!!

Det kan inte vara vettigt även i bra tider att denna klick av människor har dessa stora bonusar.

Rent allmänt är jag inte emot bonus baserad lön. Men för dessa potentater som har en grundlön som är så stor så man kan fråga sig om en människa kan göra rätt för en sån lön. Till på köpet skall de ha bonus. Något fel måste det vara !

Vem värderar lönen för dessa? Jo, styrelserna, sägs det.

Vem får då plats i styrelserna? Jag orkar inte längre än så här. Något måste göras.

Hoppas nu bara att alla beslutsfattare har dessa tider i åminnelse då bättre tider kommer, för det lär det göra. Hjulen kommer igång igen. Folk får jobben igen. Det blir frid och fröjd. Jag hoppas då att bonusfrågorna fortfarande är lika aktuella då som nu.

Man skall inte jämföra äpplen med päron, som det heter. Det gör inte jag heller.

Jag säger som en tidigare partiledare sa ”nån jävla ordning får det vara i ett parti”.

Vi får se nu hur god ordning det kan bli i bonusarnas Sverige.

Kapitalism och socialism är två motpoler och aldrig skola de mötas, så är det bara.

För övrigt tycker jag att Sverige skall ha ett starkt försvar.

Kan vi inte vara vänner?

Det är väl en vanlig fras som man ställer till någon som man har kommit lite på kant med. Eller så bryter man bekantskapen helt. Så brukar det vara, eller hur?

Men det är inte alltid så lätt.

Jag sa det på mitt arbete till några medarbetare som kom, dels från Turkiet, Libanon och Irak. ”Kan Ni inte vara vänner”. De pratade inte med varandra, de bara blängde på varandra,de åt inte vid samma bord o s v.

Jag drog till med att ”hur tror ni det skall bli fred i Mellanöstern och i världen när ni inte kan hålla sams på en arbetsplats i Sverige”.Som svar fick jag, ”det blir aldrig fred”. Motsättningarna är djupa.

När det gäller Palestina – Israel konflikten är det inte så enkelt. Palestina var ett land som befolkades av pelestinier/ araber.

Detta land bestämde makthavarna i världen men FN i spetsen att landet skulle delas. Förhandlingar inleddes efter första världskriget. År 1947 godkände FN delning av Palestina. En del till Araber och en del till Judar.

De flesta känner nog till detta..

Men, det är nog bra att ha denna historik i minnet när man nu ser all vandalisering i och omkring området, samt olika demonstrationer i frågan runt om i världen.

När då Israel blev en egen stat så nöjde de sig tydligen inte med det utan började att ockupera mer mark.

Palestinska medborgare blev mer och mer undanträngda. Tror fan att vrede och ilska frodas.

Så här har det sett ut hela tiden sedan 1948.

Konflikter, krig, ockupationer har avlöst varandra.

Människorna fick hat till varandra dels på plats i Mellanöstern men även runt om i världen. Diplomatiska samtal, överenskommelser, har varit fruktlösa.

Araber och Judar pratar inte med varandra. Jag tror i grunden att de innerst inne inte vill. Hatat hos det Palestinska folket är så djupt sedan generationer tillbaka.

Judarna har fått sitt land (Israel) genom en historisk parlamentarisk ockupation 1947 med FN och värld samfundets goda minne.

Till detta, alla religiösa fraktioner som finns.

PLO, Hamas, försöker nog. Terrorister ? Ja, jag vet inte, kanske?. Men en sak är jag klar över, den som kan skapa fred i detta område gör inte bara Mellanöstern än tjänst, utan hela världen. Om, när, freden kommer, så kommer det att ta flera generationer innan folken frågar varandra :

”Kan vi inte vara vänner”.

Gårdagen gick bra. Intressanta inlägg i debatten blev det.

Vi fick också en genomgång om Skånsk sjukvård.

Borgarna vill dra ner och oppositionen vill förstärka resurserna. Ja, vi får se hur det i slutänden blir.

Det är nu i lågkonjunkturens tid som ideologin sätts på prov. Spara eller satsa sig ur krisen och inte vara rädd för eventuella skattehöjningar.

Men för borgarna är skattesänkning och privatisering av verksamheter, en ledstjärna.

I dag på eftermiddagen skall jag och två andra ut på turné med partiet.

Nu sitter jag här omklädd för att åka och hämta de andra. Något större upphetsande lär det inte bli. Men frågorna i sig är så klart viktiga. EU frågor skall behandlas.

Det lär nog inte bli som det står i visan när vi skall åka hem. ” Vi har varit på turné och har kommit lätt på sned, finns det ingen som kan säga var vi e”.

En liten fundering från veckan betr. kärnkraften.

En känslig och stor fråga är det naturligtvis. Men det jag vänder mig emot är hur ett helt parti vänder kappan efter vinden.

Centern som så kategoriskt varit emot. Så länge frågan funnits.

Många kan då replikera med, man är väl inte sämre än man kan ändra sig?

Det är också riktigt naturligtvis. Men, om detta är en del av Centerns ideologi. Att överge den, är inte bra.

Jag menar att jag som sympatisör, väljare,för ett politiskt parti kanske inte kan hålla med allt i partiprogrammet. Men fundamentet, ideologin får naturligtvis inte rubbas. Därför tror jag Centern har bitit sig i tummen den här gången.

En sak är också klar sossarna kommer inte att få lätt. Partiet är splittrat i denna fråga. Att få ihop valmanskåren och tillsammans med de övriga i den rödgröna alliansen kommer att bli ett konststycke, om de nu lyckas över huvud taget.

Vad är det då som är så svårt med kärnkraften.

Motståndarna menar, dyr el. Transporten av avfallet och avfallet i sig, samt säkerheten.

Sedan menar en del att ta fram ”ny” el. lägges på is, som vindkraftverk.

Själv är jag för kärnkraften och förlitar mig på att både transporten och säkerheten skall förbättras ju längre tiden går och också att flera vindkraftverk byggs.

Nu har det hänt igen.

Den här gången,Centern överger sin ståndpunkt i kärnkraftfrågan.

Om man kan Centerns historia så vet i sjutton vad som har hänt. Är det en kovändning? Eller vill man inte spräcka Alliansen.

Ett parti som kämpat emot kärnkraften i så många år.