Över Öresundsbron till Puttgarden via Rödby och sedan till Lübeck, det blev etapp ett på vår resa.

Campingen i Lübeck har vi besökt tidigare, så vi känner till den, så att säga. En liten lagom camping utanför staden där bussen stannar utanför om man vill ta sig in till centrum på ett bra sätt.

Dag två blev en resdag ner till Kassel där vi stannade på en ställplats som var väl utrustad med tillgång till el och vatten som kunde köpas för några cent i en automat.

Dag tre körde vi till München. Vi var ju här förra året också. Men München kan man besöka många gånger tycker i alla fall vi och så har vi lärt känna campingen i staden som håller en hög standard, vilket är nog så viktigt. Här stannade vi i två dygn.

Den femte dagen blev nya vägar för oss. Jag hade kollat in en plats utanför Innsbruck som heter Natterer see. En campinganläggning i en dal mitt i de Österrikiska alperna. Färden dit blev allt annat än en transportsträcka. På smala alpvägar gick färden upp och ned, på sådana där vägar med mötesplatser och höga stup på ena sidan av vägen. Här gällde det att hålla tungan rätt i munnen. Men vilka vyer, vilket landskap.

Väl nere i dalen så öppnades landskapet och en fantastisk anläggning uppenbarade sig. En reception som var så fin som det finaste lyxhotell. Servicehus som stod i en klass för sig. En restaurang som inte gick av för hackor. En stor anlagd sjö där man kunde bada men också fiska för de som ville det.

Här stannade vi i två dygn.

Vi hade ingen tidsplan för vår resa. Vilket gjorde att vi kunde ta dagen som den kom. Att få plats för husbilen på campingar var inget problem någon stans under hela resan. Men så var det ingen högsäsong heller.  Men jag var ändå förvånad att så många var ute och körde.

Tyskland med sina fantastiska motorvägar är effektiva men tråkiga. Alla vägarbeten gjorde också att hastigheten på dessa vägar drogs ned. Men kör man av motorvägen och väljer småvägar så blir intrycket ett annat men sinkar tid förstås. Jag förstår de som knäcker Tyskland på några dagar som har ett slutmål i Sydeuropa.

För att inte tala om alla dessa lastbilar som kör på motorvägarna upp och ned genom Europa. Skulle inte transporterna gå via järnväg nu mer ??

Kör man om 20 lastbilar så ser man 120 stycken till att dra om. Men det flyter på bra med tre filer i vardera riktningen.

Efter Natterer see var det dax för Italien via Brennerpasset. Men det kommer i nästa inlägg.

Här kommer några bilder från Natterer see. 

Restaurangen.

Åter på hemmaplan igen efter 23 dagar på resande fot i husbil. En fantastisk resa har det varit på många sätt.

Jag brukar att säga att planera en resa är halva nöjet. Alla de platser som planerades kanske inte blir besökta av en eller annan anledning. Så blev det den här gången. Återkommer om det lite längre fram.

Vädret, som jag är så beroende av   , det vill säga, jag vill ha soligt väder, fick vi och det med råge. En dags regn av 23, inget att klaga på. Tempen lika så. Italien bjöd på mellan 30 och 40 grader varje dag. Tyskland och Österrike något mindre men varmt och skönt var det även där.

Regnet det kom när vi närmade oss Venedig. Det var så kraftigt så att vi var tvungna att stanna på motorvägen mot staden. Floder av vatten fullkomligt forsade på autostradan och husbilen fick en automattvätt på köpet. Vi fick nog stå där minst i 20 minuter med varningsblinkers påslagna. Vi var en konvoj av bilar som kantade vägen ”Snacka om regn”. Det såg nog ganska kul ut uppifrån, om man nu kunnat se det, såg nog ut som en lång blinkande orm. Det här börjar bra tänkte jag, regn i Italien? Men, men,........ Efter regn kommer solsken, heter det ju och solen den lös resten av resan och allt blev som jag förknippar med Italien, sol, värme och ljumma bad i Adriatiska havet.

Men jag kanske ska börja från början. Det blir i ett annat inlägg.

Skickar med en bild på Pågen i Venedig iförd hatt. Det tillhör ovanligheterna att jag bär huvudbonad över huvud taget. Men hettan var för ihärdig och en begynnande tunnhårighet gjorde att vi inhandlade var sin hatt frun och jag när vi kom till hamnen i Venedig.

Nu drar det ihop sig för en tripp med husbilen.

I dag ska vi städa ur den och plocka in det som ska med. Så är den ständiga frågan, vilka kläder ska jag plocka med mig.

Frågan ställs kanske mest av frun som verkar ha svårt att bestämma sig vilka plagg som ska med eller inte.

-Vi får inte glömma den, å den laddaren, kontrar jag med. ”De ä mycke nu”. Blir vi borta några veckor så måste batterier till både telefoner, kamerorna och lilla datorn med.

Vi har och har haft sommarvärme här nu under en vecka. I dag ser det ut som det åter blir en fin dag även om det hotas med någon regnskur med åska.

I går påbörjades prepareringen av trädgården. Det vill säga, häcken på innergården klipptes, gräset lika så och blommor bands upp.

Tog in rabarber för andra gången som ska förvandlas till en god kräm. Vad vore försommaren utan rabarberkräm?

Ibland är det skönt att inte ha en för stor tomt. Speciellt då man kommer tillbaka från några veckors frånvaro. Det blir inte så jobbigt att ta reda på då.

Jag köpte trädgårdsättika för någon vecka sedan. Har aldrig provat det tidigare. Men kan nu konstatera att det var ett jättebra ogräsmedel speciellt mellan stenar på garageuppfarten och den stensatta uteplatsen på husets framsida.

Jag lät medlet dunsta bort ordentligt innan vovvarna fick vistas där. Man vet ju aldrig.

Jag sitter med i Tillgänglighetsrådet i min kommun. I rådet ingår personer för de politiska partierna och handikapporganisationerna och tjänstemän från kommunen.

Rådet ska se till att tillgängligheten till offentliga lokaler, gator och torg, affärer o s v är god. Ge synpunkter vid nybyggnationer att lagen om tillgänglighet efterlevs. Att affärsidkare inte blockerar t ex trottoarer men olika typer av skyltar som försvårar framkomligheten för t ex människor som sitter i rullstol. Att inte restauranger och olika matställen blockerar trottoaren med uteserveringar o s v.

I går hade rådet sammanträde med inriktning på utemiljön i och omkring torget av byn. Deltagarna, alltså vi i rådet, fick ”köra rullstol”, med eller utan hjälp, ha bindel för ögonen och försöka gå med eller utan  ledsagare som synskadad.

Jag lovar, det blev en ny erfarenhet som vi friska människor aldrig tänkt på tidigare.

Trottoaren lutar ju?

Jag orkar inte köra upp för den här backen? Men det är ju ingen backe! Det är en liten lutning!

Till den här affären är det helt omöjligt att ta sig in i med rullstol!

För att inte tala om när man fingerade synskadad. Inte lätt!

Det jag inte tänkt på tidigare är att rullstolsbundna har jättesvårt att ta sig in på vår fina biograf, ibland helt omöjligt.

Det blev en dag av tacksamhet över att vara frisk och rörlig och kunna se vart man tar sina steg.

Musen som röt eller vad är råttfällan utan råtta.

Inte vet jag om det berodde på den långa vintern, men vi fick in musliknande varelser i garaget denna vinter. Det tog ett tag innan jag fattade att så var fallet. Musfällor men även råttfällor hade jag sedan tidigare. Det var bara att gillra dom och placerade ut dom på ställen som jag trodde var strategiskt rätt. Efter ett tag så visade det sig att placeringen var rätt, för betet var uppätet men inga bytesdjur satt i fällorna. Proceduren pågick under några veckor med nytt bete men något napp blev det aldrig.

Sedan var det dax för Råttgift. Dagen efter var allt uppätet. Ny giv och dagen efter var det uppätet igen. Den tredje dagen var allt kvar. Hade ”råttan” fått nog nu? Jag lät giftet ligga kvar i sin behållare under flera veckor. Nu hade nog gynnaren fått så den teg.

Vi fick fyra kubikmeter ved i förra veckan. Jag lavar upp veden efter ena väggen i garaget. Garaget är ett kallgarage som tidigare varit ett så kallat carport. Ett ypperligt ställe att förvara ved i. En vårstädning i garaget skulle göras innan veden skulle staplas upp.

Under städningens lopp så kom den fram, ”råttan”, kom fram å kom fram, den låg där död och livlös. Skönt att slippa ha ett lik liggande i garaget.

Jag har hört att möss och råttor som äter av giftet springer till skogs för att dricka. Men den här hann nog aldrig.

Nu har jag garderat mig med en elektrisk grej som sätts i ett eluttag. Den avger ett högt ljud, som inte är hörbart för människor och som ska stoppa möss och råttor att vara i utrymmet, så har jag två matstationer fullmatade med gift. Nu tycker jag att vi ska slippa dessa otrevliga skadedjur.

Nu luktar det gott i garaget av prima björkved och i garaget är det god ordning.

Kommande vecka är proppad med politiska möten och en politikerutbildning i Vård och omsorgsnämnden. Så ska ett tandhygienistbesök hinnas med också. Finslipning av Italienresan står på programmet också.

Vi planerar att köra iväg om ca 8 dagar. Vi ska ta Öresundsbron den här gången via Danmark och

Rödby – Puttgarden till Tyskland. Förra året tog vi färjan från Trelleborg. Omväxling att kunna välja olika vägar. Ja, alla vägar bär till Rom, sägs det ju. Men till Rom ska vi inte. Om allt går enligt planerna så blir första anhalten i Italien Venedig. Har fått ett tips av en kompis om en bra camping. Från campingen kan man åka kommunalt in till stan med buss. Men första natten på resan blir Lübeck.

Här har det regnat hela dagen (Söndag). Blev en innesittardag bokstavligen talat. Vovvarna måste ut förstås men de fick nöja sig med korta rundan i dag. Men de ville nog inte vara ute heller verkade det som.

Förra veckan hade vi ”snickaren” här för att byta två fönster på övervåningen. Sol, vatten och torka har gjort att trät var ganska murket. Men huset är 35 år så det är inte så mycket att klaga över. Men om de tidigare ägarna hade underhållit bättre med målning och dylikt så kanske dom hållit lite längre. Men nu är det nytt och fint och man ser bra ut också.

Det är faktiskt en hel del som ska underhållas om man har hus. Det tjänar man säkert på att hålla en hög underhållsprofil på grejerna.

Jag gjorde ren hängrännorna i helgen. Tänk bara en sådan liten detalj. Jösses vad skit det samlas i dom bara på ett år.

Slutar med några bilder från Ivön.