När vi var uppe i Sthlmsområdet nu senast var vi också ute på Väddö ovanför Norrtälje. Goda vänner har ett landställe där. Ligger mycket vackert beläget med utsikt över Ålandshav.

Man passerar efter vägen dit en plats som heter Söderbykarl. Här finns en hantverksbod som under många år tillverkat tomtar, troll och vättar. Nu visade det sig att hantverket gått i arv till dottern som för traditionen vidare.

Vi har i vår ägo två vättar sedan tidigare som nu utökades till två till.

Att ha en eller flera vättar i huset betyder att vätten bevakar och ser till att allt står rätt till. Allt enligt folktron.

Jag gillar dessa små, men även stora figurer, som hon här tillverkar, ett gediget hantverk.

Har du vägarna förbi Söderbykarl någon gång, glöm inte att besöka detta hus bland tomtar och troll.

Så körde vi de 32 milen till Stockholm.

Mitt besök (se förra inlägget) i det lilla brukssamhället blev både glatt men även ledsamt för att se ett samhälle som håller på att dö ut. Ströms Bruk som har en så lång historia bakom sig, av järnhantering som startade på 1670 talet och som sedan på 1890 talet övergick till pappersmassa. Nåja, Det här bruket (samhället) är inte det ända som genomgått förändring och nedläggning i vårt land.

I Sthlm var det dax för umgänge med barn, barnbarn släkt och vänner. Men inte bara det, vi gjorde stan som turister i ”egen stad” så att säga också. Varje gång som vi är i Sthlm nu mer så ser vi på staden med helt andra ögon än när vi bodde och arbetade där. Jag har nog skrivit om detta fenomen tidigare känns det som.

Sonen fyllde jämna år så vi uppvaktade honom på hans födelsedag. De skulle ha en liten grillkväll några dagar senare för några jämnåriga men ville att även vi kom dit, vilket gladde en gamling.

Den här gången när vi var i ”stan” så gjorde vi Gamla Stan, Riddarholmskyrkan, Sandhamn och Kina slott ute på Drottningholm.

I år har vi sett gamla stadsdelar både i Prag, Wien, Dresden m fl. och kan konstatera att Gamla Stan i Sthlm står sig väl i kurs vid en jämförelse. I Riddarholmskyrkan gick vi en guidad tur vilket förhöjde besöket.

Till Sandhamn åkte vi med Strömma kanal från Nybrokajen, den turen också med guid. Jag kan verkligen slå ett slag för en sådan tur. Å glöm inte att äta ångbåtsbiff!

Vid Kina slott var det en trädgårdsutställning. Att strosa omkring vid Drottningholms slott är verkligen fint. En oas i närheten av Stockholm.

Efter en fin vistelse vid Höga kusten bar kosan mot nästa delresmål, nämligen Ströms Bruk norr om Hudiksvall.

På den platsen finns (eller fanns) mina rötter på min mors sida. Där var jag som barn och ungdom varje sommar på sommarlovet då jag gick i skolan. Då ett bruk som var fullt av liv, nu så gott som en utdöd plats.

Fabriken är nedlagd sedan flera år. Kändes lite olustigt att se hur ett samhälle kan förändrats så radikalt. Men det är klart, inga arbetstillfällen, ingen befolkning.

För egen del så fotograferade jag några gravstenar för min släktforskning. Så blir det när en stor släkt dör ut. Det är bara jag kvar och så har jag en kusin bosatt i Göteborg. Vi för ju släkten vidare, kan man säga. Men ingen finns kvar i Hälsingland vad jag känner till.

Vi placerade bilen i Hudiksvall som är en fin stad. En ganska lagom stad i mitt tycke. Här stannade vi i två nätter.

På den svartvita bilden på vänster sida syns mina morföräldrars hem. Bilden är tagen ca 1955 då kapellet invigdes. De andra bilderna tagna av mig nu i Augusti. Ett gammalt sädesmagasin byggdes om till ett kapell.

Efter regnet i Umeå så körde vi mot ett av resemålen Höga kusten. Högakustenbron var majestätisk till sin utformning och med ett otroligt vackert landskap runt om sig. Här stannade vi på en camping som hette Snibben och låg i Kramfors kommun. Efter en lättare promenad från campingen fick man ett fint panorama över bron. Campingen var jättefin och låg alldeles invid en vik av Ångermanälven. Den platsen som vi blev tilldelad kunde jag verkligen inte klaga på. Nu var en del förverkligad för vår Norrlandstripp, nämligen att se broarna vid Höga kusten.

I går var Österports torg i Ystad förvandlat till Montmartre. Konstnärer ställde ut sina alster och försvaret visade vissa fordon och de politiska partierna var där bland medborgarna. Militärmusiken spelade och allt var ganska livat och glatt.

Efter körde vi mot Kåseberga och Backagården. En trevlig butik som säljer olika saker som damkläder, tvålar, skulpturer o s v. Men bäst av allt är nog ändå det goda kaffet med godsaker till i kaffet som delvis är inrett i ett stort växthus med hängande vindruvsklasar.

Resan.......

fortsatte mot Hoting och Dorotea för att sedan ta av mot kusten och Umeå. I Umeå övernattade vi. Tyvärr så var det en av några regniga dagar varför ingen fotografering gjordes. Å det regnade inte måttligt, kan jag försäkra.

Måste berätta, när vi närmade oss Hoting så såg vi skylten ” Lunchbuffé 125 kr. Stora Hotellet”.

Vi saktade in och stannade vid det stora hotellet som egentligen var litet och gemytligt.

I den lilla foajén pekade mannen bakom disken mot matsalen. Vi lydde genast och gick dit. Å när vi kom dit så stod samma man och välkomnade oss och tog betalt.

En jättefin och god buffé för 125 kr var rena kapet. Jag vet inte hur många rätter där fanns. Mätta blev vi i alla fall.

Efter avslutad måltid gick vi mitt över gatan till en ganska stor affär som hette ”Stormarknaden”. Tro det eller ej, men där bakom disken stod samma karl som på hotellet.

• Men va sjutton, sa jag av bara farten och tittade på mannen.

• Ja, jag driver det här också, sa han lite förlegat.

Han berättade ganska mycket om sin hembyggd och vad folk som bodde gjorde där, de som nu har jobb. För hög arbetslöshet är det ju i Norrland inland. Han berättade om olika kraftstationer som tydligen var en stor arbetsgivare.

För övrigt tyckte jag att byggden såg ganska död ut. Men det var kanske bara på ytan för på hotellet åt halva byn. Men va sjutton buffé för 125 vem kan motstå det.

I dag har det varit   

Besöket i Åre blev lyckat med en sen lunch. Eller snarare en frukostmiddag. Vi körde tillbaks mot Östersund. Efter vägen i Krokom dök den lilla fina campingen upp som en stolt Karljohan svamp. Vi fick en fin plats alldeles nere vid vattnet. Inte mycket folk var det där även om fler stannade till något senare på kvällen.

Campingen var belägen på holmar med gångbroar emellan. En lagom kvällspromenad blev det innan det var dax att koja för att dagen efter bege oss längre norr ut.

I dag blir det en tur till Ystad som har något vid Österports torg. Bäst att ta med sig plånboken, man vet ju aldrig.

Vi körde längs inlandsvägen upp mot Östersund. Måste väl erkänna att jag inte visste att vägen kallades så. Kan det kanske vara så enkelt att den går samma sträckning som inlandsbanan ? Många vackra platser passerades. Orsa Finmark t ex.

Väl framme i Östersund skulle vi också bege oss ut på Frösön och en sväng till Åre. Det var, ja jag kommer inte ihåg, hur många år sedan jag var i dessa trakter. Men både Östersund och Frösön var sig ganska likt, åtminstone som jag kommer ihåg det. Men en ny väg var det mellan Brunflo och Östersund. Men var läggs inte vägarna om nu för tiden.

Askersund är en plats som vi besöker varje år. Anledningen finns i förra inlägget. Men den lilla staden i Närke är verkligen värt ett besök. En liten idyll, helt enkelt.

Resan fortsatte mot Dalarna. Mora, Sollerön och Orsa. Mora och Sollerön är också platser som vi gärna återkommer till. Jag gillar det här med Dalahästarna i Nusnäs och Zornmuseet är också ett måste. Campingen på Sollerön är en liten pärla och drivs sedan flera år tillbaka av Carvan Club vilket gör att campingavgiften är billig eftersom jag är medlem.

Efter Mora körde vi en kortis till Orsa. Jag var lite nyfiken efter Kalle Moraeus program på TV från Orsa Camping.

Campingen låg verkligen så fint som bilderna på TV visade. Tyvärr var vädret inte det bästa den dagen vi var där och många campingplatser var vattenskadade.

Om ni åker dit prova Restaurangen som ligger alldeles invid Orsasjön. En njutning både för ögat och magen medans man satt och åt en härlig måltid med ett panorama framför sig av vatten och blånande berg.