Magnus

4 juni 2010 19:42

Det håller jag verkligen med om. Handen på hjärtat, det är egentligen inte så mycket du håller med om...eller hur? ;)
Ha en bra nationaldag, hälsa I från oss.

Sanna

4 juni 2010 20:01

Du skriver det så bra så jag har inget att klaga över eller tillägga, ja jo föresten en släkting fyller år den 6 juni så vi firar i dubbel bemärkelse den dagen.

Mannen min vill skaffa en flaggstång men jag tycker det ser fånigt ut bland alla villor. Fast det vore ju skoj att slänga husflaggan och kunna hissa på riktigt.

Har du någon?

AnnE.

4 juni 2010 20:49

Jo, Nationaldagen är ju för ALLA oavsett "politisk färg". Jag känner som du både när det gäller 6 juni och Kungahuset. Brukar fira Nationaldagen på MITT sätt (ja, att fira på någon annnans sätt går väl i och för sig inte...). I fjol hade jag t.ex alla mina inlägg i Elisannw med anknytning till nationaldagen på olika sätt. Hoppas att vädret håller i sig - då kan jag ju ta extra många foton och även filma lite med vidokameran./På tal om foton ja.. Är det inte ofta så att just det enkla kan bli det som blir vackrast och det blir en slags renhet och äkthet i bilden? Önskar dig en riktigt trevlig helg. Hugo kan ju få en klapp från mig också.

katsura

4 juni 2010 23:00

Bra sagt!
Jadu, solen och värmen kom till slut. Kan det bero på att vi dansade soldansen??
Trevlig helg!

Titti

5 juni 2010 11:59

Vi hissar väl flaggan imorgon, liksom på alla andra flaggdagar. Firar gör vi inte nå´t speciellt, inte på 1:a Maj heller.
Funderar istället sniket ut vilken dag jag ska förlägga min nationaldagsledighet detta året när den nu inföll på en söndag...

Ha-ha MAGNUS, där fick du allt in en riktig tiopoängare!

Önskar Pågen med fru och voffsing en riktigt skön nationalhelg!

Sanna

5 juni 2010 13:54

Mår du bättre idag?

Sanna

5 juni 2010 22:51

Äsch du skrev ju inte hur du mådde men eftersom du suttit här antar jag att du inte är sämre i alla fall. Det är bra om något! *ler*

Flanören...

6 juni 2010 07:27

Måste erkänna, att för mig personligen har inte nationaldagen sjunkit in än.
Däremot, så är det viktigt att erövra vår nationaldag, från dem som historiskt har lagt beslag på den.
Sen kan vi inte ändra på historien, något syttene mai, blir aldrig den sjätte juni.

Jag tror att man måste känna sig trygg som Svensk, för att bli en god internationalist.

Vi ska ha extra styrelsemöte här hos oss idag, i vår samfällighet.
Funderar på att ta fram bordsflaggan, som annars bara används på midsommar, på lite kul.

Sanna

6 juni 2010 21:53

Skönt att höra att du är på benen igen...eller på bettet kanske...haha!
Ha det gott lilla pågen!

Gubbfan

7 juni 2010 09:46

Tja, det där med 6 juni som nationaldag?
Jag vet inte...
6 juni 1523 böt vi ut en tyrann (Christian II, av en del kallad Christian den gode) mot en annan tyrann (Gustav Wasa).
Jag vet inte om det är något att fira. OK vi blev liksom en nation så småningom när Gustav Vasas knektar slagit ihjäl de som inte ville underornda sig honom.
Men vad sjutton! Med EU-historien är vi ju inte en nation längre. Vår svenska riksdag, som firas så, är ju mest ett transportkompani för syd- och mellaneuropeernas önskemål.
Nja det sista var ju inte helt sant förståss. Vår riksdag är ju också ett verkställande utskott för närighetens önskemål.

Om vi skulle ha en nationaldag som var helt förankrad bland de vanliga människorna, den simpla pöbeln kallad, så skulle det vara midsommarafton!

Men skall jag så vara helt ärlig, så är den verkliga nationaldagen för mig:
Varje morgon som jag vaknar och kan konstatera att jag lever och är någorlunda fysiskt frisk. Det mentala får andra kolla.

Ha så bra där nere i den ockuperade zonen.