I går avslutade vi studiecirkeln i ”data grund”.

Damerna som jag har som elever tyckte att de fått ut en hel del av kursen vilket jag gladde mig åt.

Nu ska vi fortsätta fem ggr med Internet och mail.

Det är lika kul varje gång vi gör något på kursen och nya händelser visar upp sig för deltagarna. Häpet tittar dom på varandra och upptäcker tydligen en helt ny värld framför sig. Härligt.

Partikongressen är slut i Sthlm och vi har fått en ny partiledare för det Socialdemokratiska partiet. En trogen bloggkompis som läser min sida undrar vad jag tycker om honom.

Mitt svar måste tyvärr bli, ”jag vet inte”.

Håkan Juholt är inte ”ny” för mig, men heller inte någon sosse som jag studerat närmare tidigare. Försvarsfrågor, som han specialiserat sig på, är ju inte på ens läppar var dag precis. Lite av en doldis får man nog ändå säga att han är för flertalet av befolkningen.

Att uttala sig om honom innan han har visat sig mer i offentligheten vore nog oklokt av mig. Men en god talare och debattör det är han, det vet jag sedan tidigare.

Partisekreteraren är ju också ny, Carin Jämtin. En nog så viktig person i partiet. Båda dessa anses vara åt vänster i politiken på skalan. Definitionen anser jag vara fel. I partiet ska Socialdemokratisk politik råda. Förvisso kan den vara åt höger eller åt motsatt håll. Men, definitionen måste bort. Partiet måste enas. Socialdemokratisk politik ska föras.

Det som nu står på agendan är, hur ser Juholts politik ut. Det återstår att se. Men jag hoppas att värderingarna om solidaritet och allas lika värde och detta med klassklyftorna, kommer upp. Hans inledningstal tydde i alla fall på det.

Om det i sin tur ger fler röster i dagens Sverige låter jag ändå vara osagt. Men flertalet av oss Socialdemokratiska medlemmar värnar om solidariteten, det vet jag. Men kan vi få nya väljare ? Har Reinfeldt och & lockat över dessa och sedan behålla dem val efter val, ja, det får framtiden utvisa.