Polens historia är minst sagt brokig. Polackerna har verkligen blivit förtryckta genom århundradena. Jag ska dock inte skriva något historiskt inlägg här, men vill ändå snudda vid två händelser. Nazisternas härjningar under andra världskriget och därefter Kommunisterna. Är man så gammal som jag är så kommer man ihåg Kommunistpolen med det kalla kriget o s v. Nazisternas härjningar har vi ju läst om och sett otaliga dokumentärer på bl a TV.

Som jag skrev i förra inlägget så var besöket på koncentrationslägret Auschwitz en skräckupplevelse. Lägret är i dag museum. Ett museum i verkligheten. När man går där så är det nästan overkligt. I en del av byggnaderna har man satt upp stora montrar med olika saker som de dödsdömda oskyldiga människorna lämnat kvar innan de skulle gå in i ”duschen” som i verkligheten var en gaskammare. Mängder av skor, barns leksaker, väskor med namn på, hår i mängder o s v. Detta måste vara djävulens ena hand. Vidrigt.

Jag kan konstatera att många människor besöker lägret. När vi var där var det väldigt mycket folk från olika länder, bl a Israel. När jag tittade på dessa människor så möttes jag av förtvivlan och gråtfyllda ögon, speciellt av de äldre. Vi Svenskar i vår grupp var nedstämda, hur skulle dessa judiska människor känna? Med förtvivlan naturligtvis. Det var inte bara judar som gick döden till mötes här utan även Polacker och zigenare.  

Auschwitz-Birkenau står där som en påminnelse om att detta borde inte än en gång få ske. Men, vad ser vi runt om oss i dag 2014? Tidigare Balkankriget i vårt nära minne. Människan verkar aldrig riktigt att lära sig.

Att Warszawa blev sönderbombat under kriget, i det närmaste förintad, fick vi se på en film i ett kulturhus i den gamla delen av staden. Men av det såg vi inte mycket av nu. Staden är uppbyggd igen. En, i mitt tycke, vacker stad. (se bilder nedan) Men Kraków är nog Polens vackraste stad, om man frågar mig. Det får nog bli ett eget inlägg om den staden.