Finns det så många människor, män som kvinnor, som är så hatiska som bl. a. ”Uppdrag granskning” rapporterade om. Eller är det så kallade ”pojkstreck” i vårt moderna århundrade.

Jag vet inte. Men jag är övertygad om att vissa människor bakom kommentarerna menar allvar. Min åsikt har varit och kommer så att förbli, ”det finns människor till allt”. Det har väl historien visat, om inte annat.

Men jag måste ändå undra varför detta hat. Min teori är att många mår dåligt i vårt samhälle.

Ta bara en grupp yngre som slutat skolan och går ut i arbetslöshet. År efter år av frustration att inte få något arbete. Leva på gränsen dag efter dag, år efter år med ständig ovisshet över vad som ska hända. Det är en grupp.

En annan grupp är de män som är emot kvinnokampen för jämlikhet. Jag tror inte man ska marginalisera den gruppen.

Jag gissar att frågan är komplex med många bottnar. Men nog ska vi värna om yttrandefriheten. Men hot och våld ska inte accepteras.

I det här huset brukar vi säga, tur att våra barn är stora och har arbete men hur kommer det att se ut för barnbarnen när dom växer upp. Men, så har det säkert alltid varit. En fundering över de sina. Hur det ska gå o s v.

Men en sak är jag övertygad om, respekten i samhället har försvunnit. Med respekten menar jag i ett bredare perspektiv. Hade dessa människor en uns av respekt i kroppen skulle aldrig sådan ord komma ur deras munnar och i skrift som sas i uppdrag granskning.

Å i dag snöar det igen, hugaligen,

 ******