Jag undrar hur många som bor kvar på sin födelseort nu mer. Själv så flyttade jag ner till Skåne från Stockholmsområdet för fyra år sedan.

Jag är född i Stockholm. Bott i Sthlms innerstad och i Rimbo och Vallentuna. Men det har alltid varit så att arbetsorten och bostadsorten har varit två olika platser.

Förr i tiden var det ju ganska vanligt att man föddes, arbetade för att sedan dö på samma plats.

Undrar om Bruksandan finns kvar på Bruksorterna som finns kvar i Sverige i dag. Att det är en självklarhet att man tar jobb på fabriken efter avslutad skolgång, gifter sig får barn, bor kvar på orten osv. Jag tror knappt det.

Undrar om det finns några genuina ortsbor kvar som kan berätta om sin hembygd med rötter i generationer tillbaks i tiden. Hur är det nu? För att vara en genuin ortsbo skall minst tre generationer bott på samma plats.

Min Morfar och mormor var ett sådant par. De och deras förfäder hade sedan mitten av 1700 talet bott på samma ställe i detta Brukssamhälle i Hälsingland. De kanske finns kvar några sådana människor i vårt land, jag vet inte.

Varför kom jag nu på det här, just i dag.

Jo !

I lokaltidningen stod det om en man som hade träffat på några turister i Ystad och turisterna hade frågat om Ystad och ett speciellt hus.

Mannen hade inte kunnat svara på en ända fråga. Han själv var inte från Ystad men bosatt där sedan några år tillbaka.

Tidningen menar att ortsborna vet så lite om sin hembygd. Det är nog också sant. Tidningen menar att kommunen borde skicka ut en informationstidskrift till alla hushåll i Ystad så att de vet lite om stans historia. Kanske något för alla kommuner att tänka på.

För många är nog främlingar i sin egen hemort nu mer.

Här ytterligare en bild från Bromölla.