Bokskogen är något alldeles speciellt. Så här på våren med sina mattor av vit och också blåsippor.

Gammalt torkat löv täcker marken där inte sipporna har tagit överhanden. Ljuset tränger igenom grenverket som ger kraft åt växtligheten på marken.

Senare när träden får sina blad så mörknar det i bokskogen, även om solen lyser från en klarblå himmel.

All växtkraft på marken avtar, nästan förmultnar då solens strålar inte når ned till marken. Solen värmer gott utanför. Går vi in i den råder mörker och svalka. Det är något magiskt och rofyllt att vandra i en bokskog på högsommaren.

Prova själv, välkommen till bokskogen.