Vi skulle ha några goda vänner med oss på bion i kväll. Men vädret satte käppar i hjulen för det. Klass 1 varning och snön vräker ned här. Vännerna bor 5 km från bion, vi 200 meter. De vågade inte köra. Fullt försåtligt. Vi ska prova i morgon kväll i stället.   

Då fick jag åter några timmar framför TV å OS i Canada. Jag lider med tjejerna i Skidskytte och gläds med Anja P. Snart blir det slalom. Får rusa till TV.

Vovven ska ut sedan, då blir det lager på lager med kläder för husse, med tanke på tidigare inlägg. Tur att jag kan klä mig själv. Hugo (vovven) gillar inte att pulsa i snön. Men det är bara att gilla läget.  

Stackars Anja P.

Hon körde nog för ”Vinna eller försvinna”. Vilket hon gjorde, det sistnämnda vill säga. Men så är tävlandet. Bara hon nu inte slog sig allt för mycket. Såg otäckt ut. Ja, vi får se om hon kan fortsätta något mer under OS.

Åsså något helt annat.

Jag är glad att tiden är förbi med att ha småbarn. Tänk under den här vintern, den här årstiden. Kläder lager på lager som skall tas av o på. Har man två eller kanske tre barn, kläder av o på, på och av, det blir inget annat sådana här vinterdagar. Ganska jobbigt måste det vara. Men är man mitt i det så tänker man självklart inte i dom banorna.

Kom på det här senast jag var på Konsum. En pappa, som såg snudd på lika ung ut som barnen (aningen överdrivet) , kom med två byltingar och barnvagn.

Barnen var klädda för köldgrader och i affären blev det naturligtvis jättevarmt för de små barnen i sina rymddräkter.

Följden blev att den ena började att galltjuta varvid den andra sympatiskrek. Där gick den unga pappan som inget hade hänt och handlade det han skulle.

Ja, det här situationen verkade en aning bekant. Det var ju inte så länge sedan, bara så där en 35 år sedan för min del.

Jaa, var sak har sin tid tänkte jag och fortsatte att handla det jag skulle.

Tanken slog mig, vad man ändå glömmer snabbt. Alla föräldrar har ju varit med om det här.

Men även här har det skett en utveckling och framför allt en attitydförändring. Pappan var säkert pappaledig kanske, jag vet ju inte.

Men det ska böjas i tid, o s v. Det slog mig plötsligt, ”I fäders spår för framtids segrar” som det heter i Vasaloppsmålet i Mora. Här har papporna verkligen segrat i alla fall i dagens samhälle med betald pappaledighet. Föresten så kan mammorna köra Vasaloppet numer också. Kanske dax att ändra på måldevisen.

I kväll blir det ett avbrott med OS tittande för min del. Frun föreslog Snabba Cash på bion. Filmen efter Jens Lapidus bok. Skall vara bra, så varför inte.

Våra Svenska atleter klarar nog sig utan att jag tittar. Men en märklig sak är att det brukar gå mycket bättre för dom när inte jag ser på.

Hur underligt kan det nu vara.  

Först ett stort grattis till Björn Ferry. Fenomenalt !

Tänk ändå vad många förmågor vårt land har producerat genom åren. I sportens värld, i kulturens värld, i musikpopens värld och säkert många andra områden som jag inte känner till.

Vi tävlar mot nationer med ett invånarantal som är enormt mycket större än lilla Sveriges 9 millioner. Å när Ingemar Stenmark, Sixten Jernberg, Assar Rönnlund, Pernilla Viberg och alla de andra var som störst var vi nog bara 8.

Detta är väl också ett bevis på att Kungadömet Sverige är ett bra land att leva i och att landet trotts den blå regeringen är ett fantastiskt land.

Kungadöme ja.

Vad säger vi, eller vad tycker vi om det. Sosse som jag är så gillar jag Kungahuset. Kanske inte rakt av, men än då. En jättebra annonspelare för landet. En magi finns i andra länders tänkande om Kungar, Drottningar, Prinsessor och Prinsar runt om vår glob.

Sveriges tradition från många århundraden tillbaks så har vi haft kungar. Gustav Vasa var den kungen som införde arvsrätten av kronan.

Synpunkter har vi medborgare av vårt Kungahus, arvsrätten lika dant. Men traditioner är till för att bevaras. Det vi skulle ha i stället är President men kostnadsmässigt tror jag inte det skulle bli något billigare.

Vänstersidan som jag tillhör politiskt är emot Kungahuset. Men vågar inte driva frågan, möjligen Vänsterpartiet, men kommer det till kritan så är inte Monarkin någon avgörande fråga för dom heller, gissar jag.

Däremot inte sagt att jag kan ha synpunkter på Kungahuset i vissa saker. En sån sak är t ex det stundande bröllopen och kostnaderna runt dessa.

Så fortsätter OS till vissa människors glädje och andras förträt. Men så är det ju i allt. För eller emot.

Men jag kan inte tänka mig att även om man är emot och en Svenska står överst på pallen så måste även de bli för.

Jag är en stolt Svenska och värderar Sverige som mitt paradis på denna jord bara fördelningspolitiken i landet var bättre. Men det ser vi till att det blir den 19 September.

Så var den sagan all då !

Gick än då bättre den här gången. AKO gick det extra bra för tycker jag, trotts fadäs vid starten.

Detta får inte hända på ett OS säger kommentatorerna på TV. Må så vara men ingen är mer än människa även under OS.

Årsmötens och nomineringstider är det nu i Februari.

Jag var på ett arbetsmöte, skulle man kunna kalla det, i går kväll. Det gällde att räkna hur många röster alla nominerade personer hade fått. Fullmäktigelistan skall ju skapas. I nästa vecka blir det att

slutligen skapa listan med namn som har fått flest nomineringar.

Det är ju ganska många saker som man ska tillgodoses, inte bara röster. Sedan blir det Årsmötet som fastslår om vi skött oss bra eller dåligt. Brukar alltid bli någon diskussion runt det här.

För övrigt då, kul att så många svarat på 7 saker som jag frågade om i går. Jag fantiserade lite runt det här och möjligen prickade jag rätt någorlunda på sina håll.

Snön fortsätter att fall. Men tempen är runt nollan. Ja det är bara att gilla läget och hänga med. Man får väl fortsätta och bygga så kallade luftslott och fantisera om våren och sommaren och resa på kartan så länge. Som de säger på TV programmet, på spåret, ”Vart är vi på väg”.

Jag var i Mora senast, på kartan alltså. Vi får se vad det blir av sedan i verkligheten.

Till slut BRAVO Kalla.

Jag fick en Award från Mita och tackar för den. Man ska ange 7 saker som Ni kanske inte visste om mig. (om ni nu vet något om mig, kan jag kanske undra, men än då...... )

Jag skall också skicka den vidare till 7 andra som jag tycker om.

Här är mina 7 :

1. Jag gillar inte att flyga.

2. Jag gillar inte fiskpinnar.

3. Jag är ganska jämn i humöret.

4. Jag har en stor portion tålamod.

5. Jag är nykterist.

6. Jag gillar inte vintern.

7. Jag snarkar ibland, säger min fru.

Jag skickar denna vidare till, Anna 78, Magnus, Sanna, Glada Katarina, Eva, Skogshuldran och Elisannws tankehörna.

Jag fattar inte varför TV med Popps o & ska sitta i timmar innan en sändning och spekulera om medaljskörden som våra idrottare ska ta.

Som i går t ex. Skidskyttarna skulle ut på sin första tävling. Det pratades om Helena Jonsson och Anna Karin Olofsson som de redan hade tagit var sin medalj. Valören var de möjligen oense om.

Det här är inget ovanligt för årets OS. Så håller man på vid alla större mästerskap.

Jag tycker det är en aning konstigt att sitta och prata under flera timmar, som det hela vore klart och så kanske det går eller gått som det gjorde i går.

Kan det möjligen vara så att de som vann och kom före våra Svenska tjejer var bättre, åtminstone den dagen.    

Är det någon som kommer ihåg Törnfåglarna ?

Fick den i brevlådan i veckan på DVD. Blir en nostalgitripp några vintriga kvällar framför TV.

Blir ett nytt möte med Richard Chamberlain som Fader Ralph och Rachel Ward som Maggie och inte att förglömma Christpher Plummer som Ärkebiskopen.