Det blir en del fotboll dessa dagar.

Den lilla TV får göra rätt för sig i husvagnen. Märker dock att den måste bytas ut. Om inte i år så till nästa säsong. Finns ju mindre platta saker numer med lite större bild.

Nå, till kvällens match. Italien mot Egypten. Kul att se Afrikanska lag. För mig är Italien något av en favorit. Men i kväll åkte de på pumpen. 1 – 0 i baken.

Egypten var bättre. Jag tyckte nog att Italien grötade till spelet alldeles för mycket.

Nu blir det en varm macka i smörgåsgrillen. Sen sover man så sött, så sött.

Invid campingen går en handfull kvigor och en mycket vacker gräddvit tjur. Där finns också en något äldre ko. Varför denna besättning i samma hage har jag ingen aning om.

Att tjuren och kvigorna går till sammans kan jag gissa, men vad kon ska göra där vet jag inte. Denna iakttagelse gjorde jag när vi kom till campingen i går.

I dag, efter regnet när solen kom, gick vi på vår första promenad i omgivningarna i närområdet fick jag svaret på min gissning tidigare när jag såg dessa nötkreatur.

Tjuren gick omkring de små kvigorna och småmyste. Han liksom gick och valde ut en efter en och småbölade, mu, mu, mu, liksom i mjugg. Inget högt tjut liksom här kommer jag, utan mera lite försynt. Eller möjligen lite trånande, kan jag tänka mig.

”Titta ska du få se” sa jag till frun, som gick en bit ifrån mig.

”Vadå”, sa hon med en lätt ironi. ”Är det kor på gång”, sa hon. Hon vet min lite barnsliga förtjusning för kor och hästar.

”Ja kom ska du få se på lite äkta djurkärlek”, sa jag och kom med ens ihåg situationen som barn uppe i Hälsingland, som jag för övrigt bloggat om för en tid sedan.

Här stod jag nu, flera decennier senare och bara glodde, medan tjuren gjorde det han skulle och kvigan såg nöjd ut.

Hur jag nu kan utläsa att en kviga ser nöjd ut. Jag bara gissade, kanske.

Hur i glödheta hel..te kan jag, gamla karlen, bara stå och glo. Tappa hakan, kanske, vet inte.

Om nu ortens gubbar hade varit med, ger jag mig sjutton på att de inte hade tittat en gång.

Så var det också den gången flera decennier tidigare. Ortens ungar gick bara förbi medan jag stod och glodde. Vad har åren gjort i detta avseende, ingenting.

”Ä, kom nu så fortsätter vi, det kommer säkert en skur snart, du får nog se korna flera gånger under veckan”, sa frun.

”Ok”, sa jag. Man skall väl inte störa. Lite hänsyn skall man nog visa, även om det är kreatur som har True Love.

Linjefärjan var riktigt kul att åka och tog bara några minuter. Fungerade jättebra.

Men funderar ändå över de som är beroende av färjan för att sköta sitt arbete. Men det är väl inte så många som bor permanent på ön.Men än då ?

Fick en bra plats för husvagnen. Förvånansvärt många som redan tagit sig hit. Upp med markisen, fram med bord och stolar och bara njuta av solen.

En härlig varm kväll blev det.

Vaknade till, det i och för sig, mysiga smattrandet på husvagnstaket. Nämen, nämen, regn, vi alla vill ha sol nu när vi är ute i naturen och Midsommar står för dörren. Men det är en dag kvar men utsikterna ser inte så lovande för.

Fortsättning följer.