Fick uppslaget till ämnet av Glada Katarina.

Några saker innan jag börjar. Ett jättestort ämne. Säkert skulle det behövas en hel avhandling. Men jag skriver av egen erfarenhet, vad jag tror och hur jag känner.

Att man ändras med åren är odiskutabelt. Kroppsligt men också förståndsmässigt.

Jag tror att alla människor föds goda. Livet förändrar människa från vaggan till graven. Man har mycket med sig i arvsmassan. Det spelar stor roll från vilken samhällsklass man kommer ifrån.

Lekkamrater som barn, kompisar som tonåring präglar också individens tänkande.

Man förändras också med den allmänna teknikutvecklingen som sker. Man förändras med åren också i själen. Man får andra värderingar. Kanske också andra intressen.

Var man tolerant som yngre så kanske man blir tvärt emot som äldre. Vresiga gubbar, har vi nog alla hört talas om.

Lyssnade man på P4 som yngre så lyssnar man mer på P1 som äldre.

När jag ser på mig själv så tycker jag att jag med åren blivit allt mer nostalgisk. Har säkert varit lite åt det hållet hela livet men känslan förstärks med åren.

Jag tror att man blir mer tacksam ju äldre man blir.

Jag är övertygad om att kunna känna stor tacksamhet till livet, som ett exempel, så måste man genomgått något som förstärker tron på livet. Svår sjukdom, någon typ av personlig katastrof eller liknande.

Förändringar av ens person märker omgivningen, partnern, syskon, kompisar o s v, före än själv.

Jag tror faktiskt att ens humör förstärks med åren. I positiv eller negativ riktning.

Katarina nämner känslorna, att de förändras.

Absolut, det håller jag fullt och fast med om.

Tänker jag efter så är nog det inte så märkligt. Det kan vara bra känslor och dåliga känslor. Känslor är lite av en färskvara. Ta kärlekens känsla. Passionen, kanske. När den går över så måste man jobba med den känslan. Ju äldre vi blir ju mer jobbar man med känslan och håller den vid liv och är rädd om den. En otrolig viktig grej, tycker jag.

Eftertankens bleka närhet förstärks med åren.

Finns mycket mer att tillägga, men stannar vid detta.

Resumé.

Alla människor förändras med åren. Jag märker det inte själv så starkt, förutom när jag ser mig i spegeln på morgon och säger med hög röst ”Godmorgon vackra mask, tack till en ny dag”.

Oavsett ålder är livet värt att leva bara man är frisk och tar emot. Livet kan ge så mycket, bara man tar emot med öppet sinnelag.

Bilden från Kärrdal i Göteborg.

Jag spydde min galla i går över den så kallade debatten inför EU valet.

Det är synd å skam att dessa människor är toppkandidater till EU parlamentet. Det är i varje fall min åsikt.

En sak som bidrog, skulle jag tro, programledaren, som jag gillar i och för sig, kunde inte tygla dessa kafferepstanter. Nåja, nog om detta.

Tur att jag röstat och kryssat för MIN kandidat till EU. Nu hoppas jag bara att det går vägen.

Ska bli intressant att se hur många som går och röster. Är på plats i en av min kommuns vallokaler. Kanske jag får ordna kön så inte panik uppstår :-), vi får se.

Bilden är från Snavlunda ängar, Närke.